Bygdegårdens Historia av Åke Jansson

HEM

INTERIÖR

BOKNING

STYRELSEN

HISTORIA

Att försöka beskriva Nöttja Bygdegårds historia är närmast att beskriva en liten, liten bit av svensk nykterhetsrörelse. Först i landet var Logen Klippan i Göteborg, som kom till 5 november 1879. Rörelsen fick en väldig snabb tillväxt i landet men splittrades också upp i olika riksorganisationer. Två av dessa var Templarorden TO och Nationalgodtemplarorden NTO. Storebror inom rörelsen var dock IOGT, som var mera vanlig i städer och industrisamhällen medan NTO förekom lite oftare på rena landsbygden. Den egna Folkhögskolan Wendelberg var en stor tillgång var för NTO.

I våra Sunnerboitiska bygder hade många nykterhetsföreningar både hunnit bildas, växa sig stora och dö ut när Logen 2422 Vårvind blev till. Det var den sedan länge utdöda Logen Trohet I Torpa som tog initiativet. Man samlades i den gamla stugan till Gustav Johansson Bölminge. Aret var 1925.
De första åren samlades Logen på torpet Oxborg men medlemsantalet ökade och stugan blev trång. Man visste också att många av de fall där tidigare föreningar upphört hade det berott på att det saknades egen samlingssal. I ett par års tid diskuterades fram och tillbaka hur man skulle gå tillväga.
Utan att äga några tillgångar satte man igång år 1928 med Gustav Persson som byggmästare. Från Södergårds mark invid landsvägen ställde Albert Karlsson tomt till förfogande. Många var det som bidrog till att lokalen blev uppförd, men det fanns ju som så ofta i sådana här sammanhang de som var motståndare. Endast den som varit med om något liknande kan ju riktigt förstå vad som krävdes av medlemmarna i den unga föreningen. Det verkar dock som de haft stöd av tillräckligt många bland de äldre.

Den bygdegård vi har idag är stort sett identisk med den som byggdes 1928. Endast på ingångssidan har man senare byggt till så att förstugan blivit större. Däremot gjorde man redan från början en liten lägenhet på nordöstra gaveln. Här bodde större delen av sitt liv skräddaren Folke Persson som under flera årtionden kom att vara oavlönad vaktmästare och tillsynsman at Logen. Kanske fick han inte ens något tack för omvårdnaden. En annan man som under väldigt många år kom att betyda mycket för byggnadens bevarande var Erik Bengtsson, Bölminge. Han var redan med när Logen bildades, fastän mycket ung. När lokalen byggdes var det ett allmänt önskemal att det skulle vara fritt och öppet i taket utan störande tvärbalkar. Det byggdes så men efter några ar märkte man att väggarna i övre delen ville ge sig utåt. Problemet åtgärdades av Erik Bengtsson som sedan under nästan hela sin återstående levnad svarade för allt behöv1igt underhåll.

Logen vårvinds verksamhet hade en ny topp i sin verksamhet under de första åren på 1940-talet. Redan I början av andra världskriget uppfördes skogshuggarbaracker runt om våra bygder. De befolkades förutom av svenskar också av norrmän och finländare. Allt vad som ordnades i Bygdegården vid den tiden drog fulla hus. Amatörteater förekom fortfarande både i den egna Logen och i grannföreningarna. Frälsningsarmens sångaftnar var mycket uppskattade och förekom ofta. Programutbytet med andra föreningar var så omfattande som bensinbristen tillät.
På riksplanet inträffade att vid påsken 1970 slogs IOGT och NTO tillsammans. På det lokala planet i Nöttja gjordes en lokal bygdegårdsförening som delar ansvaret för Bygdegården. Detta är en utveckling som är ganska vanlig i landsbygdssocknar och ger fortfarande något för bygdens krympande befolkning att samlas och samarbeta kring.
Åke Jansson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c: Nöttja Webdesign